Fabrikspotatiskommitténs information

Fabrikspotatiskommitténs sammandrag från försöksverksamheten, av Lennart Henriksson, ordförande i Fabrikspotatiskommittén.

Fruktsaft och Phosforkalk till potatis

Fruktsaft har allt sedan slutet av 70-talet använts framförallt av fabrikspotatisodlarna som ett billigt kalium-/kvävegödselmedel. Årligen säljs cirka 170 000 kubikmeter. Hälften sprids i vårbruket, främst till stärkelsepotatis, medan resten sprids på hösten före sådd av höstgröda och på stubb till nästa års gröda.

Phosforkalk är en restprodukt från tillverkningen av vegetabiliska fetter vid AAK Sweden AB. Produkten är en fosforrik kalkprodukt med mycket hög kol-/kvävekvot. Årligen säljs cirka 12 000 ton till lantbrukare i Blekinge och östra Skåne. Båda dessa produkter har tidigare var för sig genomgått en omfattande prövning med ett stort antal gödslingsförsök. Denna kombination täcker potatisens behov av fosfor, kalium och magnesium, och kompletteras med stigande mängder kväve enligt försöksplanen i tabell 1.

Försöksserie gjord på fabrikspotatis där optimal handelsgödsling jämförs med fruktsaft/Phosforkalk

Tabell 1 - Fruktsaft och Phosforkalk till potatis

Försöksled

a) Ogödslat.
b) 150 N, 60 P, 180 K, 29 Mg/ha i handelsgödsel.
c) 17 ton Phosforkalk + 30 ton fruktsaft på hösten, 85 N i N28 före sättning.
d) 17 ton Phosforkalk + 30 ton fruktsaft på hösten, 115 N i N28 före sättning.
e) 17 ton Phosforkalk + 30 ton fruktsaft på hösten, 145 N i N28 före sättning.

Ett försök har utförts årligen. Den genomsnittliga mängden växtnäring som tillförts framgår av tabell 2.

Tabell 2 - Växtnäringstillförsel kg/ha

Det är små variationer mellan åren i växtnäringsinnehållet i de båda produkterna, förutom kolinnehållet i Phosforkalken som varierat mellan 300-1 000 kilo per hektar. Detta kan påverka mängden kväve som temporärt ”binds” av Phosforkalken vid fettresternas nedbrytning. Försöken har varit placerade på jordar med måttliga till höga fosfor- och aluminiumtal.

Tabell 3 - Resultat från tre försök

Av tabellen framgår att knölskörden i de gödslade leden varit sju till åtta ton högre än i ogödslat, att stärkelsehalten varit 1,0-1,5 procent högre i det ogödslade ledet och att variationen mellan de gödslade leden är mycket små. Om man ser på resultaten från enskilda år gav 145 kgN som kompletteringsgödsling den högsta stärkelseskörden 1992. Åren därpå hade den lägsta kompletteringsgivan, 85 kgN, den högsta stärkelseskörden.

Sammantaget har kombinationen fruktsaft/Phosforkalk fungerat väl till stärkelsepotatis. Det har varit något svårt att i förväg bestämma nivån på kompletteringarna på kväve. Eventuellt kan Phosforkalkens kolinnehåll ge en fingervisning om det aktuella kvävebehovet.

Kostnaden för det rena handelsgödselledet, rad b i tabell 3, uppgår till cirka 2 900 kronor per hektar (priser december 1994). I led d, samma tabell (115N), uppgår gödslingskostnaden till cirka 1 650 kronor per hektar inklusive spridningskostnaden för fruktsaft och Phosforkalk. Som ett mervärde vid gödsling med fruktsaft/Phosforkalk tillkommer värdet av förrådsgödsling med cirka 50 kilo fosfor per hektar samt en kalkningseffekt.

Karlshamns Phosforkalk
Försöksansvarig: Fabrikspotatiskommittén/Lyckeby Stärkelsen
Försök: Phosforkalk och fruktsaft i potatis

År 1

År 2

År 3

År 4