Omfattande försök har gjorts med Phosforkalken. De som har deltagit är Sveriges Lantbruksuniversitet, Hushållningssällskapen, Lyckeby Stärkelsen och lantbrukare.
Det visade sig omgående att Phosforkalken var ett sätt för lantbrukare att höja sina skördar och sänka kostnaderna för handelsgödseln.
I de inledande försöken tittade vi på om Phosforkalken band till sig kväve genom sitt innehåll av fettrester. Försöken visar ett extra behov av kväve under de första åren. Senare har vi kunnat visa att vid rätt använd teknik under spridningstillfället undviks detta problem och det ger en bättre kvävebalans i jorden.
Tekniken går ut på att man bearbetar in produkten väl, exempelvis genom plöjning innan grödor med längre vegetationsperiod. Därför passar produkten väl att sprida efter träda, före höstsådd eller vårplöjning.
Då utnyttjas Phosforkalkens effekt vad det gäller att binda kväve, vilken frisläpps när grödan bäst behöver den och resultatet blir ett stort näringstillskott till de mest krävande grödorna. Man får också bäst nytta av den lättillgängliga fosforn.
Försöken har sedan gått vidare med att titta på skördeökningseffekter. I dessa försök har vi kunnat visa upp till 40 procents skördeökningseffekter och då framförallt i grödor med lite längre vegetationsperiod.
Effekter av några mikronäringsämnen i Phosforkalk
Ladda ner Effekter av några mikronäringsämen i Phosforkalk gjord av Lennart Mattsson, SLU, Institutionen för mark och miljö, Avdelningen för växtnäringslära.
Urlakningsförsök från Edestad
Försöksdata från Kalmar
Resultat från försök med Phosforkalk till gräsvall
L3-0149. Vall I, 2007
Här följer några kommentarer till resultaten från försök med Phosforkalk till gräsvall i Kronobergs län, L3-0149 G-3-06 adbnr. 03H085.
Första skörden togs relativt sent och gav en mycket hög ts-skörd men med lågt näringsvärde. Skillnader i avkastning mellan de olika leden var så pass liten att de inte var signifikant skilda från varandra men man kan konstatera att led B med Phosforkalk hade högst ts-avkastning samt en något högre halt av P i grönmassan jämfört med övriga led.
Andraskörden skördades inte försöksmässigt utan slogs av och materialet forslades bort.
Istället skördades tredjeskörden försöksmässigt och även i denna skörd var ledet med Phosforkalk högst avkastande. Skillnaden var i detta fall signifikant jämfört med kontrolledet och övriga gödslade led. Halten P i grönmassan var även i tredjeskörden högst i led B.
Efter tredjeskörden togs jordprover ut och de visar att P-Al var högst i led B och lägst i kontrolledet A som ej tillförts fosfor eller kalk. De låga värdena av energi och protein i första skörden beror sannolikt på den relativt sena skördetidpunkten och inte på effekter av olika gödslingar. I led B är innehållet av smältbart råprotein lägst i första skörden men omvänt högst i tredje skörden.
En möjlig förklaring kan vara att det frigjorts kväve ur Phosforkalken mellan första och tredje skörden.
Resultatet av de två delskördarna i vall I visar sammantaget på en tendens för ökad ts-avkastning och höjd P-halt i jorden och grönmassan i ledet som förrådsgödslats med Phosforkalk jämfört med de led som endast fått årlig fosfortillförsel i form av P 20. Det är viktigt att betona att det är en tendens eftersom alla skillnader inte är signifikanta och eftersom det endast är resultatet av ett enda försök.
Jordanalyserna visar också på att det är mycket låga nivåer av K och Cu. Något som bör åtgärdas med anpassad koppar och kaliumgödsling till nästa års vall. Med tanke på de höga skördenivåerna och att inga bristsymptom observerats så är det inte troligt att de låga nivåerna av K och Cu har påverkat jämförelsen mellan leden.
Klas Eriksson
Försöksansvarig Kalmar HS Rådgivning Agri AB.
Ladda ner pdf med de senaste resultaten här: Treårigt försök med Phosforkalk till gräsvall
